Daomu #1 - recension

Daomu #1

Releasedatum: Feb 2011
Story: Kennedy Xu
Writer: Colin Johnson
Artist: Ken Chou
Lettering: Tom Orzechowski
Cover art: Ken Chou
Utgivare: Image Comics, Concept Art House








Daomu, "Tomb Robber" som det betyder, bygger på en kritikerrosad serie noveller i Kina "Daomu Journal". Originalet är skapat av Kennedy Xu 2007 och har sålt mångmiljoner av exemplar.
Från Image Comics:
"Fresh from a sold-out run in China, Daomu follows young Sean and his initiation into a secret society of tomb robbers, where he learns about his family's legacy: protecting hidden underworlds that exist beneath our feet. Along with a ragtag band of marauders, Sean must survive the terrors of the deep, solve his father's brutal murder, and ultimately claim his birthright as leader of the Daomu. But forces are hell bent on stopping him... RETAILER WARNING: MAY NOT BE SUITABLE FOR ALL AGES."

Första sidorna igenom och jag är hooked direkt, häpnadsväckande snyggt! Det är skapat med en mix av blurrig miljö och en väldigt realistisk stil. Får känslan av att det saknas konturer och allt blir så levande, som en slags drömlik verklighet... Det är riktigt nice alltså!
Det är kanske inte jättemycket som egentligen händer i detta första nummer av Daomu. Vi får följa Sean Liu, som vi först ser på sin fars begravning, och hur han vill ta reda på varför hans far blev mördad mitt framför ögonen på Sean. Vi vet vart serien är på väg efter att det beskrivits i början vad en Daomu egentligen är och sidorna avslutas just i den riktningen. Nu vill vi bara få fortsättningen... lika snyggt förpackat som #1.

Secret Warriors #24 - recension

Secret Warriors #24

Releasedatum: 09 Feb 2011
Writer: Jonathan Hickman
Artists: David Marquez & Alessandro Vitti (s. 1, 20-22)
Coloring: IFS
Lettering: Dan Lanphear
Cover art: Paul Renaud
Utgivare: Marvel Comics










Secret Warriors är en serie som fokuserar på Nick Fury och hans privata krigföring mot Hydra och Leviathan. Serien börjar gå mot sitt slut, 27 nummer är planerat och med #24 börjar sista arcen.

Från första början har jag gillat den artistiska stilen vi har fått från Caselli och Vitti, nu är det David Marquez som tagit det vidare och övergången blir väldigt smooth. Det är fortfarande lika rent och stilfullt men ändå måste jag säga att de sidorna som är de mest intressanta är de som Vitti bidragit med. Det är inte bara för att jag gillar stilen bättre utan för att innehållet på de få sidorna känns som de mest meningsfulla och jag vill genast fortsätta med nästa nummer... kanske lite för att detta # blev lite meningslöst.

Mellan de första och sista sidorna får vi lära känna ett nytt ungt lovande team av superhjältar, the Grey Team. Det är Nick's son Mikel Fury som tillsammans med en gammal vän med telekinetiska krafter åker runt och samlar ihop detta gänget. Vi får en snabb genomgång av var och en, ibland inte ens en snabb sådan, och plötsligt är de redo för strid. De ska bege sig för att störta Leviathan... och vad mer kan jag säga; De kom, De såg, De.... stupade.
Det gick väldigt snabbt att läsa detta numret, det byggdes upp ett hopp om ett nytt crew som skulle kunna hjälpa till och vi får dessutom möta sonen Mikel Fury. Sen faller allting bara pladask. Man får väl hoppas att de tänkt ut nåt bra till fortsättningen, något som kan ge detta nummer lite mer betydelse. Men hursomhelst är det fortfarande en snygg serie och den har hållit mig intresserad och taggad än så länge. Snällt inväntar jag nästa #25.